Vanliga frågor & svar 💡

Nej, gårdarna som levererar till oss är självständiga gårdar och väljer själva om de ska leverera till oss eller till andra. Vi är dock noga med vilka gårdar vi väljer att samarbeta med och ställer höga krav på uppfödningen. Vi är måna om att hålla hög kvalitet på våra produkter och har ett nära samarbete med gårdarna där vi löpande för dialog kring hur vi tillsammans med uppfödarna kan jobba för att öka köttkvaliteten. Läs mer om vårt kvalitetsarbete här!

På etiketten, precis under detaljens namn, hittar du gård och uppfödare.

Rent anatomiskt mals ungefär hälften av ett djur till färs. Den färs som vi packar inne på vårt styckeri mals från de djur som vi för tillfället har inne. Det händer att djuren kommer från 2-3 olika gårdar, och vi kan därför inte skriva ut ursprungsgård på etiketten på nötfärsen.

Allt vårt nöt- får och lammkött kommer från KRAV-certifierade gårdar. Gården som vår gris kommer ifrån är EU-ekologisk men har ett gediget kretsloppstänk där grisarnas avföring används för att gödsla gårdens åkrar. Grödorna utgör sedan en del av grisarnas foder. En KRAV-certifiering skulle bl.a. innebära att grisarnas avföring skulle gå till spillo och gödsel till gårdens odling behöver hämtas utifrån. Vår kyckling köper vi in från Reko kyckling, som är KRAV-certifierade i alla led av produktionen.

Vår användning av antibiotika är ytterst restriktiv och ges enbart om djuret är sjukt eller skadat. Efter detta är det KRAVs karensregler som gäller innan slakt, som i praktiken innebär att vi tillämpar en dubbelt så lång karenstid som den som är fastställd av Läkemedelsverket. För vårt nötkött går vi steget längre och tillämpar trippel karenstid innan slakt för ett djur som är behandlat med antibiotika. Våra djurs hälsa kontrolleras och dokumenteras av både Länsstyrelsen och den årliga KRAV-kontrollen på samtliga gårdar, samt våra besök på gårdarna. En hög djurhälsa är förutsättningen för en låg användning av antibiotika och andra medicinska preparat. Hormoner då? Nej, att tillsätta tillväxthormoner i produktionen är strikt förbjudet enligt svensk lag. Dessutom anser vi att en tillväxt i lagom takt – vilket är betydligt långsammare än konventionell djuruppfödning – ger en högre köttkvalitet och då är tillväxthormoner direkt kontraproduktivt. Vårt kött är garanterat fritt från tillsatta hormoner, precis som allt svenskt kött ska vara.

Vi använder oss av följande slakterier: * Dahlbergs slakteri i Brålanda (nötkreatur) * Ljungskile slakteri (lamm/får) * Öströö fårfarm (gris) Både lammen och nötkreaturen bedövas med lufttryckspistol, vilket omedelbart gör dem hjärndöda innan de hängs upp för avblodning. Grisen avlivas med en slags elbedövning vilket också leder till omedelbar hjärndöd. Djuren avlivas alltid ett i taget, inte samlat i grupp. Vi köper även in kyckling från Reko. De använder sig av slakteriet Varmlösa Allfågel. Klicka på länkarna nedan för att läsa mer om slakten för de olika djurslagen: Våra krav på slakterierna Vår nötslakt Vår får- och lammslakt Vår grisslakt Vår kycklingslakt  

Nej, våra uppfödare använder inte Bovaer (eller liknande) och det finns inga som helst planer på det i framtiden. Det är dessutom, oss veterligen, inte godkänt inom KRAV-produktion.

Några av de gårdar vi jobbar med tar emot besök på gården. Gröna gårdar förmedlar inte besök, men du kan själv ta kontakt med uppfödarna med hjälp av kontaktuppgifterna som du hittar i många av våra uppfödarintervjuer.

Nöt, får och lamm: Att nöt, får och lamm får gå ute och beta gräs, klöver, maskrosor och andra örter som finns i beteshagen har en positiv effekt på djurhälsan, köttkvaliteten och den biologiska mångfalden. Utevistelsen regleras av KRAVs regelverk som säger att djuren ska beta 3 månader under sommaren och gå ute minst 5 månader om året. Vi själva har valt att ställa kravet att djuren ska vara uppfödda på uteslutande gräs och örter – här kan du läsa mer om hur det går ihop trots att djuret inte går ute en del av året: Vad äter djuren på vintern?   Gris: Alla grisar vi köper in har haft fri tillgång till utevistelse under hela livet, med undantag för någon vecka under avvänjningen för att säkerställa god djurhälsa. Det innebär att de fritt kan välja om de ska vara ute eller inne samt att de har gott om strö och ensilage att böka runt och leka med. Vi ställer inte samma krav på att grisen gått ute på bete på hela sommaren som vi gör för våra nöt, får och lamm – men ser gärna att de givits denna möjlighet. Kyckling: Hos Reko, som vi köper in vår kyckling ifrån, får djuren gå utomhus upp till 12 timmar om dagen, varje dag så länge väder, vind och myndigheter tillåter. De har stora ytor att röra sig på och får utöva sina naturliga beteenden genom att sprätta i jorden och picka efter insekter eller mask.

Allt vårt nöt- får och lammkött kommer från djur som föds upp på gräs året runt. På sommaren är det färskt gräs ute på betet, och på vintern är det ensilage – alltså naturligt konserverat gräs. Vi tillåter inte tillskott av kraftfoder, som spannmål eller bönor. Av omsorg för djurvälfärden finns det undantagsfall där vi tillåter en begränsad mängd kraftfoder. Höglakterande tackor kan få en viss giva kraftfoder under början av digivningen (amning) för att säkerställa en bra mjölkproduktion. Kalvar från mjölkproduktion kan få mjölkersättning innehållande kraftfoder upp till ca 6 månader. Efter 6 månader föds de sedan upp på bara gräs. För kalvar från dikoproduktion (där kon inte levererar mjölk till människor) tillåts inget tillskott till kalven. Vi hade förstås kunnat säga nej till dessa kalvar, men konsekvensen kan då bli att de istället föds upp på konventionellt vis på med kraftfoder livet ut och inget eller lite bete. Det tycker vi inte är ett okej alternativ.